VERKTYG FÖR KUNSKAPBASERAT BESLUTFATTANDE

#södertörnsanalysen

Södertörnsanalysen är ett öppet verktyg som gör det enklare att belysa skillnader, likheter och trender mellan olika områden i kommunerna på Södertörn. Verktyget visar fakta om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

 

Verktyget är utvecklat i samarbete med stiftelsen GAPminders (känd genom Hans Rosling) som arbetar med att tillgängliggöra och visualisera statistik kring global utveckling. GAPminders jämförelser mellan världens länder har ersatts med små geografiska områden i Stockholmsregionen. Istället för att jämföra utvecklingen i Nigeria med Chile och Kanada kan vi med enkelhet nu över tid jämföra Rinkeby med Flemingsberg, Tyresö Centrum och Norrtälje. Läs mer

Verktyget ska kunna användas för att ta fram kunskapsunderlag samt analysera och följa upp hållbarhetsarbetet i kommunerna. I dagsläget finns ett antal indikatorer för åren 2000-2017. Indikatorer har valts ut för att spegla både sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.

 

Med verktyget kan vi observera trender men det är viktigt att betona att verktyget inte nödvändigtvis ger svar på orsakerna bakom trenderna. Till exempel kan vi tydligt se att flera områden över tid tappar individer med arbete och utbildning men för att förstå varför dessa individer väljer att flytta krävs en djupare analys.

 

Förutom rörelsediagrammen kan man även följa områdenas utveckling via karta.

verktyget

Här kan du öppna verktyget i ny flik

Du kan själv välja indikatorer på de två skalorna samt vad storlek och färg på bubblorna ska representera.

I den övre menyraden kan du också välja språk samt om du vill se bubblorna geografiskt på en karta, för sig själv eller tillsammans med bubbeldiagrammet. Det finns även ett särskilt diagram för att jämföra

indikatorerna finns uppdelade på kön.

hur vill du göra din analys?

om verktyget och indikatorerna

Indikatorerna i verktyget är indelade i så kallade basområden. Ett basområde är ett geografiskt avgränsat område som kan vara på kvartersstorlek eller större. Kommunerna i Stockholms län är indelade i ca 1300 basområden. Merparten av data kommer från SCB, och du kan välja mellan nedan huvudindikatorer. Flera indikatorer finns också uppdelade på kön och både i andel av befolkning och antal. Två indikatorer, "närhet till grönområde" och "närhet till kollektivtrafik" har tagits fram särskilt för verktyget.

Befolkning

Befolkning totalt i alla åldrar.

Andel förvärvsarbetande

Antal förvärvsarbetande 20-64 år delat med befolkning totalt i åldern 20-64 år.

Medelinkomst.

Beskriver summa inkomst delat med befolkning totalt i åldern 20-64 år.

Andel med lång högskoleutbildning

Anger andel personer 25-64 år med eftergymnasial utbildning som sträcker sig 3 år eller mer.

In- och utflyttade med lång högskoleutbildning

Beskriver antal som flyttar in i ett område med lång högskoleutbildning minus antal som flyttar ut ur ett område med lång högskoleutbildning. Flytten ackumuleras för varje år dvs. siffran för 2013 avser summan av alla som flyttar in till ett område med lång högskoleutbildning minus summan av alla som flyttat ut ur ett område med lång högskoleutbildning för hela perioden 2000-2013.

In- och utflyttade med arbete

Beskriver antal som flyttar in i ett område med förvärvsarbete minus antal som flyttar ut ur ett område med förvärvsarbete. Flytten ackumuleras för varje år dvs. siffran för 2013 avser summan av alla som flyttar in till ett område med förvärvsarbete minus summan av alla som flyttat ut ur ett område med förvärvsarbete för hela perioden 2000-2013.

Om data

Södertörnsanalysen är primärt ett visualiseringsverktyg för att tillgängliggöra data på ett pedagogiskt vis. Basområden kan saknas, främst beroende på att områden med för liten population har sorterats bort. Basområden har ändrats. För att kunna följa områden över tid har basområden för 2000 använts och basområden som delats har slagits ihop. Viss data finns inte tillgänglig för alla år. Uppgifter har hanterats över en längre period av flera olika personer med viss manuell hantering. Därför kan enskilda data i enstaka fall saknas eller vara missvisande. För specifik data för enskilda områden bör data kontrolleras från källa.

bakgrund

Statistik är ofta tråkigt, komplext och kan lätt feltolkas. Utan särskild utbildning eller stort personligt intresse är rapporter och siffror ofta svårgenomträngliga och kräver mycket tid för att förstå till fullo. I Sverige är vi samtidigt världsmästare på att samla in data och information men inte särskilt bra på att omsätta det till faktisk tillämpbar kunskap.

 

Inom stadsutveckling saknas ofta tillgång till grundläggande fakta och kunskaper, vilket antingen kan leda till felprioriteringar eller till att specifika utredningar behöver tas fram för att ta fram relevant kunskap. Ofta saknas också kunskap om hur tidigare satsningar fallit ut och vilka insatser som varit lyckade/mindre lyckade.

 

Det finns också en tendens att uppfattningen om ett område kan etsa sig fast men hur ett område såg ut för femton år sedan behöver inte vara sant idag. Orsaken är nästan alltid att det finns begränsade resurser att följa upp en satsning eller ett område.

 

Därför behövs verktyg för att snabbt, enkelt och billigt kunna göra komplexa orsakssamband begripliga och som kontinuerligt och systematiskt kan beskriva lokal och regional utveckling över tid.

syfte

Södertörnsanalysen erbjuder regionens aktörer ett gemensamt verktyg som visualiserar statistik och kopplar den till geografiska områden. Syftet är att ge planerare, beslutsfattare, konsulter, forskare, invånare och andra aktörer en översiktlig bild av utvecklingen i kommunen, regionen och i lokala områden.

 

Verktyget ska kunna användas både för information och dialog mellan professionella aktörer samt mellan kommun och invånare men främst är verktyget ett stöd för kunskapsbaserat beslutsfattande.

 

Verktyget ger möjlighet till en djupare förståelse för hur beslut och prioriteringar påverkar lokal och regional utveckling.

 

Med Södertörnsanalysen har vi också påbörjat arbetet med att etablera ett gemensamt verktyg för uppföljning av hållbar utveckling på regional skala. Förhoppningen är att detta ska utvecklas vidare och i längden stärka samverkan mellan regionala aktörer för en bättre integrering av lokal och regional planering.

Sodertornsanalysen-2

vill du fortsätta diskussionen?

Johan Dahlberg

Johan Dahlberg, White arkitekter

Hållbarhetsstrateg med fokus på stadsbyggnadsfrågor samt forsknings-koordinator

johan.dahlberg@white.se

wikman bw

Peter Wikman, Botkyrka Kommun

Statistiker

peter.wikman@botkyrka.se

marcel

Marcel Moritz, Huddinge kommun

Teamleader för social hållbarhet

marcel.moritz@huddinge.se

 

matilda

Matilda Rehn, Region Stockholm

Regionplanerare

matilda.rehn@sll.se

kontakt

Ulla Mörtberg, KTH

Universitetslektor och docent på institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH.

kontakt

Per Kristersson, Göteborgsregionen

Senior regionplanerare