Medskapande stadsutveckling
"Det handlar inte bara om att bygga saker. Det är människor som gör staden."
Denna idéskrift är framtagen inom arbetsgruppen för Delaktighet/Medskapande stadsutveckling för att väcka tankar, skapa diskussion och till viss del provocera för att i slutändan ta oss ett steg närmare en samhällsplanering som är socialt hållbar.
Denna vägledning togs fram som en fortsättning på ”12 insikter för en socialt hållbar planering” och syftar till att beskriva hur ett systematiskt arbete med delaktighet kan bidra till social hållbarhet. Vi vill på detta sätt dela med oss av de insikter och praktiska tips som framkommit i våra samtal om hållbar stadsutveckling.
12 insikter - goda exempel
Goda exempel från Södertörnskommunerna, som beskriver hur man kan agera utifrån de 12 insikterna.
1. Det finns inget universalmått på social hållbarhet, 12. Bygg kunskap
Botkyrkas områdesutveckling Områdesutveckling i Botkyrka Botkyrka kommuns stadsdelar skiljer sig åt och de lokala behoven och utvecklingsmöjligheterna ser olika ut. Botkyrka kommun arbetar därför med områdesutveckling som innebär att kommunen är indelad i olika geografiska delar. Områdesutvecklingen i Botkyrka utgår från varje stadsdels behov och kompletterar de kommunala förvaltningarnas perspektiv med ett stadsdelsperspektiv. För varje stadsdel finns en områdesstrateg som har i uppdrag att planera, samordna och driva strategisk lokal stadsdelsutveckling. Områdesarbetet utgår från stadsdelens behov Områdesstrategerna jobbar utifrån de lokala behoven och förutsättningarna som finns. De är spindeln i nätet på den lokala nivån och en brygga till kommunens centrala organisation. En viktig del i områdesstrategens arbete är att skapa förutsättningar för delaktighet i utvecklingen av stadsdelen. För att förstå platsen, göra analyser, sätta saker i verket och att ta emot eller driva initiativ är en nyckel i arbetet kontinuerlig samverkan och löpande dialog med områdets skolor, fritidsverksamheter, kommunala förvaltningar, föreningar, näringsliv och boende. Foto: Johannes Liljesson/Botkyrka kommun
3. Sätt konktreta mål, 12. Bygg kunskap
Social hållbarhet i Huddinges stadsplaneringsprocess Hur arbetar Huddinge som organisation med social hållbarhet i planeringsprocesserna? Nedan beskrivs några av de metoder kommunen arbetar med eller utvecklar: 1. För att kunna följa upp utvecklingen i kommunen, se trender och synliggöra skillnader inom social hållbarhet samlar kommunen in sin statistik baserat på kön, ålder och geografiskt område. 2. För att kunna svara på frågan om hur de arbetar med social hållbarhet utvecklar kommunen nu en metod för hur sociala hålbarhetsmål ska följas upp – vilka projekt som ska prioriteras och hur kunskap ska inhämtas. Metoden börjar med en nulägesanalys varifrån en GAP-analys görs till de mål som är satta på kommunövergripande nivå för att kunna formulera konkreta projektmål. 3. I Huddinge kommuns översiktsplan 2030 beskrivs kommunens vision baserat på fem övergripande områden. För att arbeta systematiskt med målen i översiktsplanen tar kommunen bland annat fram hållbarhetsredovisningar i några av sina planprogram. Foto: Håkan Lindgren
8. Låt invånarna hitta lösningar
Brandbergens utvecklingsprogram
För att förstärka Brandbergens själ och anda tog Haninge kommun fram ett utvecklingsprogram i området 2016. Syftet var att utifrån medborgardialog belysa utvecklingspunkter på kort sikt (2-5 år) och lång sikt (10-15 år) som kan fungera som stöd för framtida planarbete.
Utvecklingsprogrammet togs även fram för att beakta framtidens möjligheter att utveckla bebyggelse, infrastruktur inklusive kollektivtrafik, barn- och ungdomsverksamhet samt allmän och kommersiell service.
I dialogarbetet använde kommunen sig av informationsträffar, workshops, ”medborgardialogvecka” och ”Open space”. Utvecklingsprogrammet går att läsa här.
10. Planeringsvärde och förtroendevärde
Jordbro Centrum - torg för alla I Jordbro planerar Haninge kommun just nu för ett nytt centrum med utökat antal bostäder. Kommunen har under lång tid sett negativa trender kring centrum i Jordbro, bland annat i form av att invånarna söker sig till andra handelsområden och butiksnäringen har svårt att överleva. Därför tar man nu ett helhetsgrepp om centrum i samband med planläggning av nya bostäder, för att skapa funktioner som är till för alla. Centrumkärnan kommer byggas upp kring ett nytt kulturhus och målet är att skapa en välfungerande och uppskattad mötesplats – för att höja resten av stadsdelen. Kommunen har prioriterat att vara på plats för att genom personliga möten återkoppla hur synpunkter från tidigare dialoger har påverkat planernas utformning, informera och svara på frågor. Kommunen kommer fortsätta arbetet med dialog och planerar en aktiv närvaro i Jordbro även i det vidare arbetet med det nya centrumet. Vill du läsa mer om detaljplanen kring Jordbro centrum hittar du det här. https://www.haninge.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering-och-detaljplaner/detaljplaner/jordbro-albyberg/jordbro-etapp-1/
Visionsbild Haninge Kommun
2. Öka förståelsen
En dag i Flemingsberg Hur får vi människor att mötas på en plats med en fysisk såväl som mental barriär? Detta har Huddinge kommun arbetat med i Flemingsberg, där ett miljonprogramsområde och ett campus skiljs åt genom en fysisk väg samtidigt som en mängd nya bostäder planeras byggas inom de närmsta åren. För att skapa en mötesplats och öka delaktigheten i utvecklingen av området bjuder Huddinge kommun in till ”En dag för Flemingsberg” en gång per år. Dit kommer invånare och besökare för att träffa kommunen och samtidigt få delta i olika aktiviteter, lyssna på konserter och äta gott. Kommunen samlar personal som informerar om vad som är på gång i området, samlar in synpunkter och lär känna invånare, näringsliv och besökare på platsen. Huddinge kommun har arrangerat ”En dag för Flemingsberg” två år tidigare och i år, 2019, infaller det den 7:e september. Läs mer om dagen och programmet här. https://www.huddinge.se/fritid-natur-och-kultur/kultur-och-sevardheter/arliga-evenemang/en-dag-for-flemingsberg/
5. Stärk samverkan för bättre resultat
Gammalt mässområde får nytt liv En grusparkering i ett gammalt mässområde i Sollentuna har fått nytt liv och förvandlats till en aktivitetsyta för lek och spel! Skanska bjöds in till kommunens BID-arbete där fastighetsägare och affärsidkare samarbetar för att öka tryggheten i kommunen. Idén om aktivitetsytan kom upp och Skanska tog sig an uppgiften. En mörk, outnyttjad yta som upplevts som otrygg skulle bli belyst och iordninggjord med basketkorgar, innebandyrink och pumptrackbana. I samråd med kommunen och den temporära skolan i Fågelsångsparken togs en önskelista fram och utifrån den ställdes aktivitetsytan iordning, med hjälp av Samhalls personal som ingår i projektet med Färgskrapan. Dealen är att Skanska står för investeringarna och kommunen för underhållet. Aktivitetsytan invigdes den 10 juni 2019 med ballonger, fika och musik.
8. Låt invånarna hitta lösningar
Torg på prov För att ge kommunen möjlighet att testa nya saker innan torgytan byggs om samt för att skapa levande ytor under byggnationen av nya busstorget skapades ett tillfälligt torg sommaren 2018 – Torg på prov. Torg på prov är en färgglad, urban torgyta med grönt intryck som skapar en koppling mellan de närliggande områdena. Torget gav fler möjlighet att sitta, stanna upp och mötas. Den här typen av tillfälliga ”pop up”-platser utgör även en form av medborgardialog som får invånarna att vara med och påverka sin omgivning. Torg på prov har varit ett test av tillfälliga platser som dialogform i Södertörnsmodellen och rapporten kan ni hitta här. Tyresös bussterminal är under omvandling till ett busstorg för ökad busstrafik såväl som ökad möjlighet att vistas på platsen och känna sig trygg. För att ge kommunen möjlighet att testa nya saker innan torgytan blev permanent samt för att skapa levande ytor under byggnationen av nya busstorget skapades ett tillfälligt torg sommaren 2018 – Torg på prov. Torg på prov är en färgglad, urban torgyta med grönt intryck som skapar en koppling mellan de närliggande områdena. Torget gav fler möjlighet att sitta, stanna upp och mötas. Den här typen av tillfälliga ”pop up”-platser utgör även en form av medborgardialog som får invånarna att vara med och påverka sin omgivning. Torg på prov har varit ett test av tillfälliga platser som dialogform i Södertörnsmodellen och rapporten kan ni hitta här.
9. En plats används av fler än de som bor där
En dag i Flemingsberg Hur får vi människor att mötas på en plats med en fysisk såväl som mental barriär? Detta har Huddinge kommun arbetat med i Flemingsberg, där ett miljonprogramsområde och ett campus skiljs åt genom en fysisk väg samtidigt som en mängd nya bostäder planeras byggas inom de närmsta åren. För att skapa en mötesplats och öka delaktigheten i utvecklingen av området bjuder Huddinge kommun in till ”En dag för Flemingsberg” en gång per år. Dit kommer invånare och besökare för att träffa kommunen och samtidigt få delta i olika aktiviteter, lyssna på konserter och äta gott. Kommunen samlar personal som informerar om vad som är på gång i området, samlar in synpunkter och lär känna invånare, näringsliv och besökare på platsen. Huddinge kommun har arrangerat ”En dag för Flemingsberg” två år tidigare och i år, 2019, infaller det den 7:e september. Läs mer om dagen och programmet här.
2. Öka förståelsen
Hållbarhetsprogram på test i Ösmo Nynäshamns kommun håller på att ta fram ett hållbarhetsprogram för planområdet i Södra Ösmo. Det är det första hållbarhetsprogrammet kommunen har tagit fram och det kommer vara en pilot där kommunen testar hur de kan utforma den typen av program. Förhoppningen är att komma fram till en modell som sedan kan appliceras på andra planområden. Hållbarhetsprogrammet kommer även testas tillsammans med exploatörer så att de har möjlighet att påverka programmets utfall. Etapp 1 i Södra Ösmo kommer påbörjas inom ett år.
6. Bedöm konsekvenser av olika scenarier
Entré Haninge - Att skapa trygghet på en plats under byggnation Entré Haninge som projektet kallades satsade på belysning, konstprojekt i gångtunneln och trevliga sittplatser. Kommunen har lyckats aktivera platsen på olika sätt och ökat trygghetskänslan.
8. Låt invånarna hitta lösningar
Folkhälsoparken i Alby
Botkyrka kommun har arbetat med framförallt unga tjejer som fokusgrupp för att få aktivitetsytan mer jämlik. De har arbetat aktivt med lokala dialoger och tagit avstamp i folkhälsa snarare än föreningsidrott.
Mötesplatsen har fått stor bredd med ytor för bollsporter, skateboard, löpning, dans, gym och film för att nämna några. Det finns även möjlighet att grilla och en lekplats för de yngre.
Satsningen har gett goda resultat och har nu en jämställd användning med ca 50 % kvinnor och bra åldersblandning.
9. En plats används av fler än de som bor där
Haninges Pop Up-kontor Hur når en kommun ut till användarna av en plats – och inte bara de boende? Haninge kommun ställde sig den frågan och kom på idén med ett popup-kontor för olika former av delaktighet i planprocessen, så som samråd och dialog. Idén är sprungen ur insikten att en plats används av fler än bara de som bor där och därför är det viktigt att som planerare åka ut och träffa människorna på platsen vid olika tider på dygnet. Haninge kommun har haft pop-up-kontoret sedan september 2018 och de testar sig fram fortfarande, men reaktionerna på initiativet har varit goda. Hösten 2019 planeras den användas vid en medborgardialog med gatukontoret, parkavdelningen, utbildningsförvaltningen och polisen i Jordbro och Brandbergen. 
Foto: Fredrik Sundberg/Haninge Kommun
Vad det handlar om:
Medskapande stadsutveckling handlar om att etablera en öppen dialog med de som bor i området för att skapa inkluderande och jämlika livsmiljöer. Delaktighet i stadsplanering skapar förståelse för olika behov hos olika grupper av invånare. Lika viktigt är att tillsammans med invånarna skapa gemensamma visioner för hur en plats bör förändras och sträva mot samma mål. Det är både offentliga och privata aktörers ansvar att se till att platser och områden utvecklas med utgångspunkt i lokala värden och behov.
Utmaningar:
Att bygga städer handlar inte bara om att bygga saker. Vi vill skapa livsmiljöer där människor är lyckliga, trygga, känner samhörighet och är del av en identitet. Inkluderande platser där alla tillåts vara olika. För att få en stadsplanering som bättre svarar mot människors olika förutsättningar och behov måste vi bli bättre på att integrera social hållbarhet i planeringens olika nivåer.
- Hur kan invånare och andra aktörer involveras i planeringen för att stärka sociala värden?
- Hur kan vi öka förståelsen för vilken typ av åtgärder som stärker de mjuka värdena i en stad och bedöma konsekvenser av planer och projekt?
- Hur bidrar dialoger till en kunskapsdriven och värdeskapande stadsutveckling?
Kontakt
Vill du veta mer om medskapande stadsutveckling?
Hör av dig till Lise-Lott Larsson Kolessar!
Lise-Lott Larsson Kolessar, White
Fredrik Sundberg, Haninge kommun