Aktuellt

Referat slutkonferens 27 maj

Engagemanget var stort vid Södertörnsmodellens slutkonferens 27 maj 2019. Evenemanget hölls på Münchenbryggeriet i Stockholm. Här följer ett referat för dig som vill veta mer.

Idé-ballonger från konferensen. Moderator Elise Grosse, Sweco, inspirerade deltagarna till att skicka idéfyllda ballonger i luften under Södertörnsmodellens slutkonferens.

Inledning – Representanter från Södertörnskommunerna, White och KTH hälsade välkomna

Rickard Sundbom, kommundirektör Södertälje Kommun är nöjd med resultatet av Södertörnsmodellen:

”Det är nu en självklarhet att arbeta med social hållbarhet, det var det inte för fem år sedan. Det som nu är framför oss är att få in det här i linjen i respektive kommun. Samtliga som gjort det här jobbet ska klappa sig själv på axeln.”

Ulla Bergström, arkitekt och kontorschef på White, hoppas även hon på framtida utveckling av resultatet och att Södertörnsmodellen kan tjäna som inspiration.

”Vi behöver hitta nya former för samverkan. Södertörnsmodellen är en sådan plattform som kan bygga den samverkan. Modellen bygger på att hämta kunskap och evidens och att det blir en grund.”

Muriel Beser Hugosson, Skolchef Skolan för Arkitektur & samhällsbyggnad KTH, lyfte det stora behov som finns av samverkan mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och samhället.”

”Framtidens arkitekter och civilingenjörer måste kunna planera hela samhällsprocessen där hållbarhet är viktigt. Södertörnsmodellen visar på ett nytänkande, inkluderande sätt att tänka för en verkligt hållbar stadsutveckling.”

Rickard Sundbom, kommundirektör Södertälje Kommun, Ulla Bergström, arkitekt och kontorschef på White, och Muriel Beser Hugosson, Skolchef Skolan för Arkitektur & samhällsbyggnad KTH, intervjuas av moderator Elise Grosse, hållberhetschef Sweco.

Södertörnsmodellen – kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling

Projektkooordinator Berit Balfors, KTH, och projektledare Lise-Lott Larsson Kolessar, White, inledde dagens program.

Berit Balfors berättade om Södertörnsmodellens betydelse för forskningen:

”Södertörnsmodellen är och har varit värdefull för akademin. I höst läggs två avhandlingar fram och vi har ökat uppmärksamheten för våra kurser – flera företrädare från kommun och näringsliv har nu deltagit.”

Lise-Lott Larsson Kolessar redogjorde för hur Södertörnsmodellen ändrat utgångspunkten för processen för samhällsplanering i de deltagande kommunerna. Genom projektet fick chefer och

ledare från kommunen för första gången diskutera hur drömprocessen för samhällsplanering skulle se ut, berättade hon.

”Alla ville jobba på samma sätt, men ingen gjorde det!”

Lise-Lott Larsson Kolessar underströk hur viktigt det är med kunskapsbaserat beslutsfattande, inte minst för att främja bostadsblandning i ett område.

”Att jobba så är en självklarhet idag, men det var det inte när vi började. Vi tittade exempel på Vårby gård: där såg man att när människor fick det bättre flyttade de. Så människans lycka blev samhällets olycka: lyckoparadoxen.”

Nedslag i kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling

Johan Högström, KTH, har arbetat med forskning kopplad till Södertörnsmodellen sedan starten 2013. Han berättade om sitt arbete med värdeskapande stadsutveckling – konsten att planera hållbart. Analyserna är gjorda i tre olika planeringsprojekt i Ösmo, Haninge, Flemingsberg

”Det handlar om hur man tar sig från visionen hållbarhet till att verkligen planera hållbart”, sammanfattade han.

Under projektets gång har Johan Högström ändrat perspektiv. Han beskrev hur han blivit mindre och mindre intresserad av de artikulerade målen:

”Jag är idag intresserad av VILKA mål vi väljer att prioritera. Och verktygen är människorna själva. Planer, processer och personer – alla de tre p:na är viktiga för att generera en hållbar planering.”

Josefina Söderberg, Södertälje kommun, har arbetat med medskapande stadsutveckling inom Södertörnsmodellen. Hon har sett ett stadigt ökande intresse från inte minst näringslivet som vill vara med och skapa staden tillsammans med kommunen. Hon ser en stor fördel med det i och med att planering, byggande och förvaltning är för alla. Men samtidigt är det inte alltid lätt att tro att medskapande löser allt. Där finns fallgropar, berättade hon.

” Det gäller att vara ödmjuk inför att man kanske själv inte är representant för den målgruppen man är satt att planera för. Att göra många aktörer delaktiga ger mycket kunskap och bygger förtroende, men kanäven leda till missförstånd kring hur mycket man får vara med att påverka. Medskapande stadsplanering kräver tid, omsorgsfull planering och inte minst, en budget för att åtgärda, rätta till och då minska risken.

Det är viktigt att sätta ramverk för medskapande aktiviteter. Det måste vara tydligt vad man får vara med och tycka till om.

Fredrik Meurman, Ecoloop, har under Södertörnsmodellen projektlett arbetspaketet om ekosystemtjänster. Han berättade att synen på dessa har minskat under projektets gång. De olika synsätten i stadsplanering finns fortfarande kvar:

”Fortfarande finns två läger: om att exploatera eller bevara. Det är svårt att i monetära termer skatta värdet av ett finkpar i Hagaparken exempelvis. Lika svårt är det att skatta värdet för folkhälsan genom bevarandet av en park exempelvis. Samhället är otroligt sektoriserat. Men om man börjar koppla ihop olika synsätt kan vi göra fantastiska saker. Det gäller att samskapa och arbete utmaningsdrivet. Stop the blaim gaming.”

Södertörnsanalysen – för faktabaserade beslut

Södertörnsanalysens stora mål är att få samhällen och kommuner att fungera genom att göra fakta lättillgängligt. De ansvariga för Södertörnsanalysen Peter Wikman, Botkyrka kommun, och Marcel Moritz, Huddinge kommun, redogjorde för hur verktyget ger faktaunderlag för informerade beslut i kommunerna.

”Man har helt enkelt gjort ett underlag genom att mäta för alla er i det här rummet hur långt det är till närmsta grönområde och busshållplats. Och så aggregerat upp det för alla i kommunen”, berättade Marcel Moritz.

Södertörnsanalysen är byggd på stiftelsen Gapminders modell och är gratis för alla som vill att använda. Det funkar på smartphones, iPads och dator.

”Det har gått från ett verktyg för Huddinge, till att vara till för hela länet till nu än fler aktörer. Idag har vi 20 indikatorer i verktyget. Egna varianter av verktyget har tagits fram av Karlskrona och är på gång i Göteborg. I Göteborg har de använt det för att titta på stationssamhällens utmaningar. Vi har använt det för att följa upp mål och budget, för att se utvecklingen över tid och hitta komplexa samband”, sa Peter Wikman.

Marcel Moritz visade exempel för publiken. Han utgick från utbildning och medelinkomst i ett antal olika områden. Genom att göra så har Södertörnsanalysen hittat det de kallar för Lyckoparadoxen och Skilsmässofällan. Lyckoparadoxen är att ett individer som får det bättre flyttar från långinkomstområden med låg sysselsättning.

”Vi kan se att områden med låg medelinkomst inte hämtar sig över tid trots insatser från samhället. Södra Husby har tappat 2000 personer med arbete. De med resurser flyttar därifrån. Mariehäll har som jämförelse har fått 3550 nya personer med arbete. Ett svar på varför är att det inte finns bostäder för alla livsfaser. Husby har många fler hyresrätter och små sådana. De kanske inte passar för en större familj. Att lyckoparadoxen finns har vi vetat länge, men ingen agerar på det.”

Skilsmässofällan, Södertörnsanalysens andra tydliga trend, visar att det finns ett jämställdhetsproblem i hela Södertörns- och Stockholmsregionen, kopplat till separationer och skilsmässor, berättade Peter Wikman:

”Oavsett område så visar Södertönsanalysen att skillnaden i inkomst mellan män och kvinnor är ca 2:3. Kvinnor tjänar mindre i snitt och kan därmed ha svårt att bo kvar i området vid en separation.”

Ett annat mer oväntat fynd i Södertörnsanalysen är det om utbildning kopplat till lokaltrafik:

”Vi kan se att har man låg utbildning och lite pengar har man god tillgång till lokaltrafik. Så, det verkar finnas ett samband mellan SL och inkomst.”, sade Marcel Moritz.

Så vad är då lösningen på dessa situationer? Ja, Södertörnsanalysens representanter lyfte fram bostadsblandningen som det absolut viktigaste för att komma tillrätta med utsatta områden. De hoppades också att fler av konferensdeltagarna hoppar på att använda verktyget. Där finns idéer om att utveckla Södertörnsanalysen:

” Finns några i rummet som vill vara med och finansiera det här, hör av er. För det här är bara början hoppas jag”, sa Marcel Moritz.

Gruppdiskussioner

Under eftermiddagen hölls parallella diskussioner i grupprum för konnferensdeltagarna.

Avslutning och vägen framåt

Södertörnsmodellens slutkonferens avslutades med en dragning av Riksarkitekt Helena Bjarnegård, Boverket. Hon lyfte fram vilket bra verktyg arkitektur är i samhället:

”Arkitektur kan vara ett verktyg för att möta stadsutmaningar. Med hjälp av arkitektur jobbar vi med alla de 17 globala målen.”

Hon gav en rad exempel från hela Sverige på lyckade stadsutvecklingsprojekt. Rosengård där tjejer bjudits in till offentliga rum där de förr inte kände sig säkra, en Jubiléumsparken, Göteborgs stad, där besökarna är med och kontinuerligt planerar parken. Hon berättade att Boverket har fått regeringsuppdrag att driva gestaltad livsmiljö. För att skapa hållbara städer gäller det att få myndigheter att samarbeta.

”Det är ett tillsammansarbete. Att varje person i processen kan vara med och fatta goda beslut. Från det nationella perspektivet till det lokala.”

Paneldiskussion – Vägen framåt för hållbar stadsutveckling

Under den avlutande paneldebatten deltog Helena Bjarnegård, Riksarkitekt, Erik Klang, Mark och exploateringschef, Wallenstam och Mikael Gustavsson, Planeringschef Nynäshamn Kommun

Några slutsatser var att det är viktigt att analysera om kommuners visioner för stadsplanering är rimliga och genomförbara. Då behövs kunskapsunderlag och samarbete, inte minst när det gäller hållbarhet:

”Om man tänker sig två utmaningar som är kopplade till varandra: att Sverige har antagit Agenda 2030, och att vi kommunerna är de som ska genomföra det. Då ställs vi hela tiden inför olika problem, så som hur ska vi kunna exploatera för nya bostäder samtidigt som vi ska bevara biologisk mångfald. Det här brottas vi i på kommunal nivå där vi har ettårsbudgetar som vi måste leva upp till”, sa Mikael Gustavsson, Planeringschef Nynäshamn Kommun

Riksarkitekt Helena Bjarnegård underströk att det offentliga har ett stort ansvar för att nå hållbarhetsmålen. Boverket måste hjälpa till framför allt i mindre kommuner som kanske inte har råd att researcha alla goda exempel i planeringsprocessen.

Deltagande parter i Södertörnsmodellen:
Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö.
Kungliga Tekniska Högskolan, Södertörns högskola, Göteborgsregionen, Region Stockholm, Nordregio, Skanska Sverige, Wallenstam, White Arkitekter, SKL International, 2050 Consulting, Ecoloop.

Mer information: http://sodertornsmodellen.com/

Nedan hittar du presentationerna från konferensen:
Riksarkitekten
Slutkonferens

Hållbar stadsutveckling tar form i Stockholmsregionens kranskommuner – pressmeddelande

Bättre planering och styrning behövs för att göra Stockholmsregionens kranskommuner mer jämlika, välmående och resurseffektiva. Då krävs nya former för samverkan mellan kommun, näringsliv och akademin. Det är en bärande insikt från Vinnovaprojektet Södertörnsmodellen. 27 maj presenteras resultaten på en stor slutkonferens.

– ­­I Södertörnsmodellen har vi skapat något helt nytt inom stadsplanering. I projektet samarbetar kommuner med näringsliv och forskare för att på bästa sätt bidra till en kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling, säger Berit Balfors, professor vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH och koordinator för Södertörnsmodellen.

Projektet Södertörnsmodellen har pågått sedan 2013 och avslutas hösten 2019. Den 27 maj samlas aktörerna för slutkonferens där resultaten presenteras. Lise-Lott Larsson Kolessar är projektledare för Södertörnsmodellen och hållbarhetsstrateg på White arkitekter. Hon påtalar att samverkan mellan olika aktörer är en stor utmaning för framtidens stadsplanering.

– Man ska passa på att planera hållbart när man ändå planerar och det är viktigt att även invånare involveras på ett meningsfullt sätt. Då kan vi få städer som är jämlika, välmående och resurseffektiva. Södertörnsmodellen är ett konkret exempel på hur denna samverkan kan se ut och organiseras.

Södertörnsmodellens utgångspunkt har varit att hantera hållbarhetsutmaningarna i storstadsregioners kranskommuner där förutsättningarna för stadsplaneringen skiljer sig väsentligt från mer innerstadsnära lägen. För att möta hållbarhetsutmaningarna krävs kunskap. Inom Södertörnsmodellen har verktyget Södertörnsanalysen* tagits fram i samverkan med stiftelsen Gapminder. Södertörnsanalysen visualiserar trender och statistik, vilket bidrar till en kunskapsdriven stadsutveckling. En del av den testas även i Göteborgsregionen.

­­- Med Södertörnsanalysen visar vi att det finns flera stora socio-ekonomiska utmaningar som kommunerna måste ta hänsyn till i planeringen. Med Södertörnsanalysen kan vi statistiskt titta på vilken typ av insatser ett bostadsområde kan behöva, säger Peter Wikman, statistiker i Botkyrka kommun.

En kunskapsdriven utveckling kräver även ett ekosystemtjänstperspektiv i planeringsprocesserna. Det ger ekologiska värden en naturlig plats i stadsutvecklingen.

­- Vi ser hur gröna värden förändras i takt med att städer förtätas. Att säkra och utveckla den biologiska mångfalden är en förutsättning för vår tillvaro och en nyckel för att tillgodogöra sig de nyttor som ekosystemtjänster ger, säger Monica Hammer, docent på Södertörns Högskola.

*Ur Södertörnsanalysen: T.v. Visualisering av socio-ekonomiska förutsättningar i Stockholmsregionen och t.h. rumslig visualisering av andel hyresrätter i Stockholmsregionens basområden (rött = 100% hyresrätter).

Om Södertörnsmodellen:

Deltagande parter:
Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö.
Kungliga Tekniska Högskolan, Södertörns högskola, Göteborgsregionen, Region Stockholm, Nordregio, Skanska Sverige, Wallenstam, White Arkitekter, SKL International, 2050 Consulting,Ecoloop

Mer information: http://sodertornsmodellen.com/

Presskontakter:

Berit Brokking Balfors, projektkoordinator
Telefon: 08-790 63 52 
E-post: balfors@kth.se

Lise-Lott Larsson Kolessar, projektledare
Telefon: 070-610 14 47
E-post: lise-lott.larsson@white.se

Monica Hammer
E-post: monica.hammer@sh.se

Peter Wikman, Botkyrka kommun, projektledare Södertörnsanalysen
Telefon: 070-8461832
E-post: peter.wikman@botkyrka.se

Ladda ner pressmeddelandet som PDF här >>

Slutkonferens den 27 maj

När vi planerar och bygger våra samhällen gör vi det tillsammans och med en gemensam vision om hållbar utveckling. Nu delar vi i Södertörnsmodellen med oss av våra erfarenheter och visar hur ni kan göra. 

Välkommen på vår slutkonferens!

Tid: 27 maj 2019, kl. 09:30 (programstart kl. 10:00) – 16.00. 

Plats: Münchenbryggeriet. Söder Mälarstrand 25, 118 25 Stockholm.

Mat och dryck: Lunch och fika ingår.

Anmälan: Senast 10 maj på https://sodertornsmodellen.confetti.events

Deltagandet är kostnadsfritt, men utebliven närvaro debiteras 500 kr. 

Frågor om konferensen: Jennie Pettersson, programansvarig. 070-538 08 43, jennie.pettersson@scap.se  

Ladda ner inbjudan som PDF >>

UPPLÄGG SLUTKONFERENS

Under dagen får du veta allt om:

  • Södertörnsmodellens samverkan. Så har projektet fått aktörer från kommun, akademi och näringsliv att samverka för hållbara städer.  
  • Verktyg för kunskapsdriven stadsutveckling. Kunskap och data om ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer kan samlas in, analyseras och spridas resurs- och kostnadseffektivt.
  • Vår process för medskapande stadsutveckling. Metoder för att föra in delaktighet och medborgardialoger i vår vanliga planeringsprocess.
  • Metoder för värdeskapande stadsutveckling, eller konsten att planera så att kommun och näringsliv snabbt ser fördelar och jobbar tillsammans.
  • … Och mycket mer om hållbar stadsutveckling! Fullständig agenda inom kort.

Workshops

På eftermiddagen kommer tre parallella workshops hållas inom ramarna för Södertörnsmodellens arbetspaket. Vid anmälan till konferensen kan du i formuläret anmäla intresse till en av dessa.

Fullständigt program och tider inom kort!

Om Södertörnsmodellen:

Ett VINNOVA-finansierat projekt om hållbara städer och samhällen som pågått sedan 2013. Projektet har haft sin utgångpunkt i Södertörnskommunernas utmaningar och syftat till att ta fram forskningsbaserade strategier och metoder i nära samverkan med näringslivet. De färdiga metoderna kan nu användas av alla svenska kommuner samt appliceras internationellt. 

Deltagande parter i Södertörnsmodellen:

KTH, White Arkitekter, Södertörnskommunerna, Södertörns högskola, Ecoloop, Skanska, SKL International, Nordregio, Wallenstam, Göteborgsregionen, Stockholms läns landsting, 2050 Consulting AB. 

Läs mer på www.sodertornsmodellen.se

Värdeskapande stadsutveckling – referat 15/2/2019

­Värdeskapande stadsutveckling–­ ett kontinuerligt och systematiskt arbete med att säkerställa kvalitet i planeringsprocesser och samhällsbyggnadsprojekt.

Referat Södertörnsakademin 15 februari 9-12
Plats: Mångkulturellt centrum, Fittja

Halvdagsprogrammet inleddes med ett kort välkomnande av Södertörnsmodellens projektledare Lise-Lott Larsson Kolessar från White Arkitekter. Lise-Lott presenterade dagen och syftet med Södertörnsmodellen och Södertörnsakademin, ­nämligen att bidra till en omställning till ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar stadsutveckling. Södertörnsakademins syfte är att sprida och marknadsföra de idéer och koncept för hållbara lösningar som tas fram.

Johan Högström från KTH berättade därefter om orsaken till att Södertörnsmodellen arbetar med värdeskapande stadsutveckling. Det är i gränssnittet mellan å ena sidan våra utmaningar och, å andra sidan, vår kreativitet som det är nödvändigt att prata om värdeskapande processer. Det handlar om att både ha och utveckla idéer för hur man hanterar sina egna och andras idéer och deras genomförande.

Örebro och Uppsala kommun var inbjudna som gäster under seminariet. Båda kommunerna visade upp exempel på hur de själva lyckats förändra sina respektive stadsutvecklingsprocesser.

Från Örebro kommun deltog stadsarkitekt Peder Hallkvist. Han berättade om det förändrade arbetssättet som lett till en mer välfungerande och grönare stadsplanering. Nyckeln till ett fungerande samarbete låg i en helt förändrad arbetsprocess i syfte att överbrygga den klyfta som fanns mellan beslutfattare och utförare. Dessa två hade tidigare begränsad kontakt och träffades bara 1 timme i månaden.

Den så kallade Örebromodellen syftar till att ändra just detta. Nyckeln till en bättre stadsplanering är att förbättra relationen mellan tjänstemän och politiker. Idag har man schemalagda och mycket tätare avstämningar. Man har gått från 1 timme i månaden till ca 3,5 timmar per vecka. Dessutom har man skapat en tätare dialog med medborgarna genom frukostmöten, djupintervjuer och listor på önskade förbättringar. Allt för att få till ett samförstånd och ett medskapande som på sikt är hållbart.

För sitt arbete har Örebro vunnit en lång rad utmärkelser och förbättrat sitt NKI till 77 för kommunen och 76 för bygglov.

Från Uppsala kommun deltog Johanna Wiklander, strategisk samhällsplanerare. Hon pratade om hur värdeskapande planeringsprocesser bidrar till en hållbar stadsutveckling, och vad som krävs för att relatera projekt till sin omvärld. Genom Uppsalapaketet har Uppsala kommun och Region Uppsala tecknat ett avtal med staten som ska ge fyrspår som ska byggas mellan Uppsala och Stockholm, 33 000 nya bostäder, och stärkt kollektivtrafik. Just nu, 2019, pågår planering. Från 2022 börjar detaljplaner utarbetas.

Förmiddagen bjöd också på fyra olika kunskapsdialoger, där deltagarna fick möjlighet att diskutera och komma med förslag. Teman var:

  • Ekologiska värden: att integrera ekosystemtjänster i kommunala planeringsprocesser.
  • Att skapa värden utifrån kunskap och lokala förutsättningar
  • Ett samtal om hur vi organiserar oss i skapandet av ett inkluderande samhälle genom medskapande och dialog.
  • Initiativet, Projektprioritering, Lämplighet, Hållbarhet – ett samtal om styrning.

Därefter följde reflektioner om värdeskapande stadsutveckling och panelsamtal där publiken fick chans att ställa frågor.

Värdeskapande stadsutveckling – inbjudan

Förmiddag med Södertörnsakademin den 15 februari.

Välkommen till en förmiddag med Södertörnsakademin med fokus på värdeskapande stadsutveckling.

Värdeskapande stadsutveckling – ett kontinuerligt och systematiskt arbete med att säkerställa kvalitet i planeringsprocesser och samhällsbyggnadsprojek.

Den här dagen syftar till att fördjupa kunskapen om hur kommunala planeringsprocesser kan bidra till en hållbar stadsutveckling och vad som krävs för att säkerställa kvalitet och hållbarhet i samhällsbyggnadsprocessen.

Se programmet och anmäl dig här >>

Så kan kunskap bidra till hållbar stadsutveckling – referat 5/12/2018

Södertörnsakademin 5 december 2018.

Vad är kunskapsdriven stadsutveckling och hur kan vi bäst ta vara på och hantera all den data och information som vi har tillgång till? Det är frågor som Södertörnsakademin bjöd in till diskussion om.

Frågorna diskuterades i december då Södertörnsakademin arrangerade ett välbesökt seminarium med representanter från akademin, näringslivet, civilsamhället och kommun på Mångkulturellt centrum i Fittja. Denna gång var temat kunskapsdriven stadsutveckling och diskussioner lyftes fram kring de utmaningar och möjligheter som finns utifrån pågående stadsutvecklingsprojekt.

Södertörnsakademin, en arena för dialog om hållbar stadsutveckling, ger en möjlighet för alla att i samverkan med parterna i Södertörnsmodellen driva på utvecklingen mot en mer kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling. Resultatet visar att samhällen och städer utvecklas bäst där de boende tillsammans med lokala aktörer får forma områdets utveckling.

Förmiddagen inleddes med att få en förståelse för hur vi skapar och använder kunskap i vårt arbete och hur detta kan tillämpas i beslutsfattande, planering och underlag för dialog. I stadsutvecklingsprojekt är till exempel urban kunskap en viktig del som ger oss möjlighet att planera på lång sikt. Men vi har också att förhålla oss till en stor mängd data som ofta är omfattande och komplex. Hur genererar vi kunskap och data om värden i staden? Vilken kunskap behöver vi – och vilken behöver vi inte? Hur ser vi till att kunskap används till informerat beslutsfattande och som underlag till samverkan? Och hur hanterar vi kunskap för att den inte ska försvinna? Svar på dessa frågor fick vi en inblick i genom de exempel som presenterades av aktörer och projekt som har arbetat innovativt med att skapa,använda, hantera och sprida kunskap.

– När vi pratar om kunskap kan detta delas upp i evidensbaserad kunskap och tyst kunskap, som icke-verbal och intuitiv kunskap. Det finns en dubbelhet mellan de olika kunskaperna som är kvalitativ och kvantitativ. Det är därför viktigt att vi anpassar metodik och verktyg i projekten till att innefatta både digitalkunskap och information och ge utrymme för medborgarna. Det är processen i detta arbete som är det viktiga, sa Björn Ekelund, lektor LTU och arkitekt som var en av de inbjudna talarna. 

Hur bygger vi gemensam kunskap om staden och hur får vi en samskapande kunskapsuppbyggnad? För detta måste vi hitta samverkansprocesser och bygga kunskap och kapacitet kring innovation och nya sätt att arbeta med hållbar stadsutveckling.

Vi står inför utmaningar med bostadsbyggande och ett bostadsförsörjningsansvar, hur mäter vi och tar ansvar för en stads kvalitéer? Attraktiviteten för med borgarna och boendemiljön måste finnas kvar. Ekosystemtjänster är ett begrepp som används och underlättar förståelsen kring hur prioriteringar bör ske. Med de utmaningar vi står inför måste gröna kvaliteter och sociala värden komma in i planeringen på ett tidigt stadium i planeringen. Vi får heller inte glömma de kulturella ekosystemtjänster som ofta kan komma i kläm.

Under förmiddagen fördjupades även diskussionerna i fyra kunskapsdialoger kring utmaningar i kunskapshantering, uppbyggnad och spridning.

Södertörnsmodellen är en sammanslutning av aktörer som genom kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling erbjuder ett nytt sätt att planera hållbara städer och samhällen. Södertörnsmo­dellen har skapat Södertörnsakademin, en arena för dialog om hållbar stadsutveckling. Projektet drivs av Södertörnskommunerna, KTH, White Arkitekter, Södertörns Högskola, EcoLoop, Skanska, SKL International, Nordregio, Wallenstam, Göteborgsregionen,Stockholms Läns Landsting och 2050. Projektet finansieras av parterna och Vinnova.

Nedan hittar du presentationerna från seminariet:

Södertörnsmodellen presenteras under Openlabs frukostevent den 12 december

Lise-Lott Larsson Kolessar, Sustainability Strategist på White Arkitekter och Project Manager för Södertörnsmodellen kommer att prata om Södertörnsmodellen under frukosteventet Share, Mingle & Inspire på tema ”Improving the system for sustainable development” som Openlab arrangerar den 12 december kl. 8.30-10.00 på Valhallavägen 79 i Stockholm.

Kunskapsdriven stadsutveckling den 5 december i Fittja

Välkommen till en förmiddag med Södertörnsakademin med fokus på kunskapsdriven stadsutveckling.

Hur genererar vi kunskap och data om värden i staden? Vilken kunskap behöver vi – och vilken behöver vi inte? Hur ser vi till att kunskap används till informerat beslutsfattande och som underlag till samverkan. Och hur hanterar vi kunskap för att den inte ska försvinna?

Välkommen till en förmiddag med Södertörnsakademin med fokus på kunskapsdriven stadsutveckling den 5 december i Fittja. Under dagen diskuterar vi utmaningar och möjligheter utifrån pågående stadsutvecklingsprojekt.
Anmäl dig här >>

Ladda ner presentationerna här >>

Södertörnsmodellen i FN-förbundets nyhetsbrev

Södertörnsmodellen omnämns i Glokala Sveriges senaste nyhetsbrev.

Läs nyhetsbrevet här >>

 

Glokala Sverige är ett projekt syftat på att utbilda och engagera kring Agenda 2030 i kommuner, landsting och regioner. Projektet startades under 2018 av FN-förbundet i samverkan med SKL och sju pilotdeltagare: kommunerna Gislaved, Kristianstad, Luleå, Malmö, Nyköping, Växjö, samt landstinget i Sörmland.

Genom att följa arbetet med Agenda 2030 i landet och göra kopplingar till det globala arbete som görs världen över ska projektet stimulera och engagera kommunernas arbete med Agenda 2030 som redan har påbörjats på många håll.

 

Läs mer om Glokala Sverige här >>

Södertörnsakademins seminarium på Mångkulturellt centrum i Fittja den 26 september 2018

Gemenskapen stärks, trivseln ökar och områdena blir tryggare. Så utvecklas samhällen och städer där de boende tillsammans med lokala aktörer får forma områdets utveckling.

Under en septemberförmiddag samlade Södertörnsakademin ett 70-tal representanter från akademin, näringslivet, civilsamhället, kommun och politiken i Mångkulturellt centrum i Fittja för att söka svar på framgångsfaktorerna bakom medskapande stadsutveckling.

Läs mer om seminariet här >>

Stockholms läns landsting ny part i Södertörnsmodellen

– För att kunna fatta rätt beslut krävs kunskap. Vi kan bidra med det när vi förser regionens aktörer med statistik och data. Genom Södertörnsmodellen får vi nya möjligheter att vara med och förbättra hur regional utveckling kan kommuniceras på ett enkelt och pedagogiskt sätt, säger Jessica Andersson, chef för regionplaneavdelningen på tillväxt- och regionplaneförvaltningen.

Namnet på projektet – Södertörnsmodellen – ger sken av att endast Södertörnskommuner ingår. Så är inte fallet eftersom projektet vuxit sedan det startade 2013. Genom att landstinget nu går in som en part och levererar statistik till projektet blir det möjligt att göra fler och mer fördjupade analyser.

Verktyget gör det enkelt att belysa skillnader, likheter och trender mellan olika kommuner och basområden. Det är användbart exempelvis för handläggare på kommunerna som vill förstå orsaker till sociala skillnader för att avgöra vilka insatser som behövs för att stärka olika stadsdelar.

Göteborgsregionens kommunalförbund ny part i Södertörnsmodellen

Under Plattformsdagarna 2017 i Göteborg presenterades Södertörnsmodellens analysverktyg för hållbar stadsutveckling, Södertörnsanalysen. I samband med Plattformsdagarna har vi även glädjen att meddela att Göteborgsregionens kommunalförbund blir ny part i Södertörnsmodellen.

Södertörnsmodellens syfte är att bidra till hållbara attraktiva städer genom att utveckla och etablera innovativa samverkansformer för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Därmed skapas nya förutsättningar för stadsutveckling som utgår från invånarnas behov och som är i samklang med ekosystemet. Nu breddas Södertörnsmodellen med den nya parten Göteborgsregionens kommunalförbund, GR.

– Vi ser att Södertörnanalysen kommer att spela en viktig roll i att tillgängliggöra och visualisera statistik. Det ger oss ett kunskapsunderlag och en gemensam grund att fortsätta att utveckla hållbarhetsarbetet tillsammans med kommunerna. Det känns spännande och värdefullt att få göra det här arbetet tillsammans med andra regioner, säger Maria Sigroth på Göteborgsregionens kommunalförbund.

Plattformsdagarna 2017

Södertörnsmodellen ett gott exempel på hållbar stadsutveckling

I december medverkade flera representanter ur Södertörnsmodellen när Boverket anordnade vad som visade sig vara den sista samlingen för Plattform för hållbar stadsutveckling.

Vi visade upp Södertörnsanalysen och fick chansen att träffa nya kontakter. Monica von Schmalensee, mötets key note speaker, lyfte fram Södertörnsmodellen som ett intressant exempel på hur samverkan ska se ut och förordade en kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling.

Pressmeddelande

Satsning på Södertörnsmodellen ska ge hållbar stadsutveckling i Sverige och internationellt

Vinnova har beviljat en ansökan på 9,2 miljoner kronor för utveckling och spridning av Södertörnsmodellen. Syftet är att skapa ekonomisk, grön och socialt hållbar stadsutveckling, både i Sverige och internationellt. Projektets totala budget uppgår till 23 miljoner.

Södertörnsmodellen har beviljats finansiering av Vinnova genom programmet Utmaningsdriven innovation. Södertörnsmodellen ska bidra till hållbara attraktiva städer genom att utveckla och etablera innovativa samverkansformer för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Därmed skapas nya förutsättningar för stadsutveckling som utgår från medborgarnas behov och som är i samklang med ekosystemet.

De aktörer som tillsammans ansvarar för genomförandet av projektet är Kungliga Tekniska Högskolan, Södertörns högskola, Nordregio, Skanska Sverige, Wallenstam, White Arkitekter, SKL International, 2050 Consulting, Ecoloop och Södertörnskommunerna; Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö.

Konferens 2016

Hur bygger vi en stad vi vill bo och leva i?

I projektet Södertörnsmodellen har några av Södertörnskommunerna under tre års tid samverkat med akademin och näringslivet för att ta fram nya och innovativa lösningar som bidrar till en hållbar stadsutveckling.

Under den här dagen får du inblick i projektets resultat och konkreta tips som du kan ta med dig i ditt arbete med hållbar stadsutveckling.

Läs programmet här!

Datum: tisdag den 8 november 2016 kl. 08:30 – 15:00 
Plats: Södertörns Högskola Lokal ”svarta lådan” Alfred Nobels allé 7, 141 89 Huddinge