Södertörnsakademin 5 december 2018.
Vad är kunskapsdriven stadsutveckling och hur kan vi bäst ta vara på och hantera all den data och information som vi har tillgång till? Det är frågor som Södertörnsakademin bjöd in till diskussion om.
Frågorna diskuterades i december då Södertörnsakademin arrangerade ett välbesökt seminarium med representanter från akademin, näringslivet, civilsamhället och kommun på Mångkulturellt centrum i Fittja. Denna gång var temat kunskapsdriven stadsutveckling och diskussioner lyftes fram kring de utmaningar och möjligheter som finns utifrån pågående stadsutvecklingsprojekt.
Södertörnsakademin, en arena för dialog om hållbar stadsutveckling, ger en möjlighet för alla att i samverkan med parterna i Södertörnsmodellen driva på utvecklingen mot en mer kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling. Resultatet visar att samhällen och städer utvecklas bäst där de boende tillsammans med lokala aktörer får forma områdets utveckling.
Förmiddagen inleddes med att få en förståelse för hur vi skapar och använder kunskap i vårt arbete och hur detta kan tillämpas i beslutsfattande, planering och underlag för dialog. I stadsutvecklingsprojekt är till exempel urban kunskap en viktig del som ger oss möjlighet att planera på lång sikt. Men vi har också att förhålla oss till en stor mängd data som ofta är omfattande och komplex. Hur genererar vi kunskap och data om värden i staden? Vilken kunskap behöver vi – och vilken behöver vi inte? Hur ser vi till att kunskap används till informerat beslutsfattande och som underlag till samverkan? Och hur hanterar vi kunskap för att den inte ska försvinna? Svar på dessa frågor fick vi en inblick i genom de exempel som presenterades av aktörer och projekt som har arbetat innovativt med att skapa,använda, hantera och sprida kunskap.
– När vi pratar om kunskap kan detta delas upp i evidensbaserad kunskap och tyst kunskap, som icke-verbal och intuitiv kunskap. Det finns en dubbelhet mellan de olika kunskaperna som är kvalitativ och kvantitativ. Det är därför viktigt att vi anpassar metodik och verktyg i projekten till att innefatta både digitalkunskap och information och ge utrymme för medborgarna. Det är processen i detta arbete som är det viktiga, sa Björn Ekelund, lektor LTU och arkitekt som var en av de inbjudna talarna.
Hur bygger vi gemensam kunskap om staden och hur får vi en samskapande kunskapsuppbyggnad? För detta måste vi hitta samverkansprocesser och bygga kunskap och kapacitet kring innovation och nya sätt att arbeta med hållbar stadsutveckling.
Vi står inför utmaningar med bostadsbyggande och ett bostadsförsörjningsansvar, hur mäter vi och tar ansvar för en stads kvalitéer? Attraktiviteten för med borgarna och boendemiljön måste finnas kvar. Ekosystemtjänster är ett begrepp som används och underlättar förståelsen kring hur prioriteringar bör ske. Med de utmaningar vi står inför måste gröna kvaliteter och sociala värden komma in i planeringen på ett tidigt stadium i planeringen. Vi får heller inte glömma de kulturella ekosystemtjänster som ofta kan komma i kläm.
Under förmiddagen fördjupades även diskussionerna i fyra kunskapsdialoger kring utmaningar i kunskapshantering, uppbyggnad och spridning.
Södertörnsmodellen är en sammanslutning av aktörer som genom kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling erbjuder ett nytt sätt att planera hållbara städer och samhällen. Södertörnsmodellen har skapat Södertörnsakademin, en arena för dialog om hållbar stadsutveckling. Projektet drivs av Södertörnskommunerna, KTH, White Arkitekter, Södertörns Högskola, EcoLoop, Skanska, SKL International, Nordregio, Wallenstam, Göteborgsregionen,Stockholms Läns Landsting och 2050. Projektet finansieras av parterna och Vinnova.
Nedan hittar du presentationerna från seminariet: