Referat slutkonferens 27 maj

juni 11, 2019 sodertornsmodellen.se No comments exist

Engagemanget var stort vid Södertörnsmodellens slutkonferens 27 maj 2019. Evenemanget hölls på Münchenbryggeriet i Stockholm. Här följer ett referat för dig som vill veta mer.

Idé-ballonger från konferensen. Moderator Elise Grosse, Sweco, inspirerade deltagarna till att skicka idéfyllda ballonger i luften under Södertörnsmodellens slutkonferens.

Inledning – Representanter från Södertörnskommunerna, White och KTH hälsade välkomna

Rickard Sundbom, kommundirektör Södertälje Kommun är nöjd med resultatet av Södertörnsmodellen:

”Det är nu en självklarhet att arbeta med social hållbarhet, det var det inte för fem år sedan. Det som nu är framför oss är att få in det här i linjen i respektive kommun. Samtliga som gjort det här jobbet ska klappa sig själv på axeln.”

Ulla Bergström, arkitekt och kontorschef på White, hoppas även hon på framtida utveckling av resultatet och att Södertörnsmodellen kan tjäna som inspiration.

”Vi behöver hitta nya former för samverkan. Södertörnsmodellen är en sådan plattform som kan bygga den samverkan. Modellen bygger på att hämta kunskap och evidens och att det blir en grund.”

Muriel Beser Hugosson, Skolchef Skolan för Arkitektur & samhällsbyggnad KTH, lyfte det stora behov som finns av samverkan mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och samhället.”

”Framtidens arkitekter och civilingenjörer måste kunna planera hela samhällsprocessen där hållbarhet är viktigt. Södertörnsmodellen visar på ett nytänkande, inkluderande sätt att tänka för en verkligt hållbar stadsutveckling.”

Rickard Sundbom, kommundirektör Södertälje Kommun, Ulla Bergström, arkitekt och kontorschef på White, och Muriel Beser Hugosson, Skolchef Skolan för Arkitektur & samhällsbyggnad KTH, intervjuas av moderator Elise Grosse, hållberhetschef Sweco.

Södertörnsmodellen – kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling

Projektkooordinator Berit Balfors, KTH, och projektledare Lise-Lott Larsson Kolessar, White, inledde dagens program.

Berit Balfors berättade om Södertörnsmodellens betydelse för forskningen:

”Södertörnsmodellen är och har varit värdefull för akademin. I höst läggs två avhandlingar fram och vi har ökat uppmärksamheten för våra kurser – flera företrädare från kommun och näringsliv har nu deltagit.”

Lise-Lott Larsson Kolessar redogjorde för hur Södertörnsmodellen ändrat utgångspunkten för processen för samhällsplanering i de deltagande kommunerna. Genom projektet fick chefer och

ledare från kommunen för första gången diskutera hur drömprocessen för samhällsplanering skulle se ut, berättade hon.

”Alla ville jobba på samma sätt, men ingen gjorde det!”

Lise-Lott Larsson Kolessar underströk hur viktigt det är med kunskapsbaserat beslutsfattande, inte minst för att främja bostadsblandning i ett område.

”Att jobba så är en självklarhet idag, men det var det inte när vi började. Vi tittade exempel på Vårby gård: där såg man att när människor fick det bättre flyttade de. Så människans lycka blev samhällets olycka: lyckoparadoxen.”

Nedslag i kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling

Johan Högström, KTH, har arbetat med forskning kopplad till Södertörnsmodellen sedan starten 2013. Han berättade om sitt arbete med värdeskapande stadsutveckling – konsten att planera hållbart. Analyserna är gjorda i tre olika planeringsprojekt i Ösmo, Haninge, Flemingsberg

”Det handlar om hur man tar sig från visionen hållbarhet till att verkligen planera hållbart”, sammanfattade han.

Under projektets gång har Johan Högström ändrat perspektiv. Han beskrev hur han blivit mindre och mindre intresserad av de artikulerade målen:

”Jag är idag intresserad av VILKA mål vi väljer att prioritera. Och verktygen är människorna själva. Planer, processer och personer – alla de tre p:na är viktiga för att generera en hållbar planering.”

Josefina Söderberg, Södertälje kommun, har arbetat med medskapande stadsutveckling inom Södertörnsmodellen. Hon har sett ett stadigt ökande intresse från inte minst näringslivet som vill vara med och skapa staden tillsammans med kommunen. Hon ser en stor fördel med det i och med att planering, byggande och förvaltning är för alla. Men samtidigt är det inte alltid lätt att tro att medskapande löser allt. Där finns fallgropar, berättade hon.

” Det gäller att vara ödmjuk inför att man kanske själv inte är representant för den målgruppen man är satt att planera för. Att göra många aktörer delaktiga ger mycket kunskap och bygger förtroende, men kanäven leda till missförstånd kring hur mycket man får vara med att påverka. Medskapande stadsplanering kräver tid, omsorgsfull planering och inte minst, en budget för att åtgärda, rätta till och då minska risken.

Det är viktigt att sätta ramverk för medskapande aktiviteter. Det måste vara tydligt vad man får vara med och tycka till om.

Fredrik Meurman, Ecoloop, har under Södertörnsmodellen projektlett arbetspaketet om ekosystemtjänster. Han berättade att synen på dessa har minskat under projektets gång. De olika synsätten i stadsplanering finns fortfarande kvar:

”Fortfarande finns två läger: om att exploatera eller bevara. Det är svårt att i monetära termer skatta värdet av ett finkpar i Hagaparken exempelvis. Lika svårt är det att skatta värdet för folkhälsan genom bevarandet av en park exempelvis. Samhället är otroligt sektoriserat. Men om man börjar koppla ihop olika synsätt kan vi göra fantastiska saker. Det gäller att samskapa och arbete utmaningsdrivet. Stop the blaim gaming.”

Södertörnsanalysen – för faktabaserade beslut

Södertörnsanalysens stora mål är att få samhällen och kommuner att fungera genom att göra fakta lättillgängligt. De ansvariga för Södertörnsanalysen Peter Wikman, Botkyrka kommun, och Marcel Moritz, Huddinge kommun, redogjorde för hur verktyget ger faktaunderlag för informerade beslut i kommunerna.

”Man har helt enkelt gjort ett underlag genom att mäta för alla er i det här rummet hur långt det är till närmsta grönområde och busshållplats. Och så aggregerat upp det för alla i kommunen”, berättade Marcel Moritz.

Södertörnsanalysen är byggd på stiftelsen Gapminders modell och är gratis för alla som vill att använda. Det funkar på smartphones, iPads och dator.

”Det har gått från ett verktyg för Huddinge, till att vara till för hela länet till nu än fler aktörer. Idag har vi 20 indikatorer i verktyget. Egna varianter av verktyget har tagits fram av Karlskrona och är på gång i Göteborg. I Göteborg har de använt det för att titta på stationssamhällens utmaningar. Vi har använt det för att följa upp mål och budget, för att se utvecklingen över tid och hitta komplexa samband”, sa Peter Wikman.

Marcel Moritz visade exempel för publiken. Han utgick från utbildning och medelinkomst i ett antal olika områden. Genom att göra så har Södertörnsanalysen hittat det de kallar för Lyckoparadoxen och Skilsmässofällan. Lyckoparadoxen är att ett individer som får det bättre flyttar från långinkomstområden med låg sysselsättning.

”Vi kan se att områden med låg medelinkomst inte hämtar sig över tid trots insatser från samhället. Södra Husby har tappat 2000 personer med arbete. De med resurser flyttar därifrån. Mariehäll har som jämförelse har fått 3550 nya personer med arbete. Ett svar på varför är att det inte finns bostäder för alla livsfaser. Husby har många fler hyresrätter och små sådana. De kanske inte passar för en större familj. Att lyckoparadoxen finns har vi vetat länge, men ingen agerar på det.”

Skilsmässofällan, Södertörnsanalysens andra tydliga trend, visar att det finns ett jämställdhetsproblem i hela Södertörns- och Stockholmsregionen, kopplat till separationer och skilsmässor, berättade Peter Wikman:

”Oavsett område så visar Södertönsanalysen att skillnaden i inkomst mellan män och kvinnor är ca 2:3. Kvinnor tjänar mindre i snitt och kan därmed ha svårt att bo kvar i området vid en separation.”

Ett annat mer oväntat fynd i Södertörnsanalysen är det om utbildning kopplat till lokaltrafik:

”Vi kan se att har man låg utbildning och lite pengar har man god tillgång till lokaltrafik. Så, det verkar finnas ett samband mellan SL och inkomst.”, sade Marcel Moritz.

Så vad är då lösningen på dessa situationer? Ja, Södertörnsanalysens representanter lyfte fram bostadsblandningen som det absolut viktigaste för att komma tillrätta med utsatta områden. De hoppades också att fler av konferensdeltagarna hoppar på att använda verktyget. Där finns idéer om att utveckla Södertörnsanalysen:

” Finns några i rummet som vill vara med och finansiera det här, hör av er. För det här är bara början hoppas jag”, sa Marcel Moritz.

Gruppdiskussioner

Under eftermiddagen hölls parallella diskussioner i grupprum för konnferensdeltagarna.

Avslutning och vägen framåt

Södertörnsmodellens slutkonferens avslutades med en dragning av Riksarkitekt Helena Bjarnegård, Boverket. Hon lyfte fram vilket bra verktyg arkitektur är i samhället:

”Arkitektur kan vara ett verktyg för att möta stadsutmaningar. Med hjälp av arkitektur jobbar vi med alla de 17 globala målen.”

Hon gav en rad exempel från hela Sverige på lyckade stadsutvecklingsprojekt. Rosengård där tjejer bjudits in till offentliga rum där de förr inte kände sig säkra, en Jubiléumsparken, Göteborgs stad, där besökarna är med och kontinuerligt planerar parken. Hon berättade att Boverket har fått regeringsuppdrag att driva gestaltad livsmiljö. För att skapa hållbara städer gäller det att få myndigheter att samarbeta.

”Det är ett tillsammansarbete. Att varje person i processen kan vara med och fatta goda beslut. Från det nationella perspektivet till det lokala.”

Paneldiskussion – Vägen framåt för hållbar stadsutveckling

Under den avlutande paneldebatten deltog Helena Bjarnegård, Riksarkitekt, Erik Klang, Mark och exploateringschef, Wallenstam och Mikael Gustavsson, Planeringschef Nynäshamn Kommun

Några slutsatser var att det är viktigt att analysera om kommuners visioner för stadsplanering är rimliga och genomförbara. Då behövs kunskapsunderlag och samarbete, inte minst när det gäller hållbarhet:

”Om man tänker sig två utmaningar som är kopplade till varandra: att Sverige har antagit Agenda 2030, och att vi kommunerna är de som ska genomföra det. Då ställs vi hela tiden inför olika problem, så som hur ska vi kunna exploatera för nya bostäder samtidigt som vi ska bevara biologisk mångfald. Det här brottas vi i på kommunal nivå där vi har ettårsbudgetar som vi måste leva upp till”, sa Mikael Gustavsson, Planeringschef Nynäshamn Kommun

Riksarkitekt Helena Bjarnegård underströk att det offentliga har ett stort ansvar för att nå hållbarhetsmålen. Boverket måste hjälpa till framför allt i mindre kommuner som kanske inte har råd att researcha alla goda exempel i planeringsprocessen.

Deltagande parter i Södertörnsmodellen:
Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö.
Kungliga Tekniska Högskolan, Södertörns högskola, Göteborgsregionen, Region Stockholm, Nordregio, Skanska Sverige, Wallenstam, White Arkitekter, SKL International, 2050 Consulting, Ecoloop.

Mer information: http://sodertornsmodellen.com/

Nedan hittar du presentationerna från konferensen:
Riksarkitekten
Slutkonferens

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *